om aluminium

Aluminium har
√ låg vikt
√ hög styrka
√ en smältpunkt på 660 gr C
√ mycket god elektrisk ledningsförmåga

 

Aluminium är
√ lätt att forma
√ lätt att sammanfoga
√ icke-magnetiskt
√ korrosionsbeständigt
√ värmeledande
√ ogiftigt
√ energiupptagande
√ lätt att återvinna

Aluminium har egenskaper som gör det till ett spännande och ett mångfasetterat konstruktionsmaterial inom många områden. Det är lätt att bearbeta med de flesta bearbetningsmetoder som fräsning, borrning, kapning, stansning, bockning, vattenskärning, laserskärning, svarvning, trumling, klippning, svetsning, lackering, anodisering och screentryckning.

 

Aluminium är med sin lätta vikt och sina extrema hållfasthetsegenskaper det optimala materialet inom ett flertal användningsområden så som flygkonstruktion, bilindustrin, byggbranschen, möbelbranschen, förpackningsindustrin et cetera.

 

Aluminium kan legeras med andra grundämnen och man får då fram ett stort utbud av olika legeringar som har olika egenskaper. Legeringsämnen som är vanliga är järn, kisel, zink, koppar, mangan, magnesium et cetera.

 

Aluminium kan valsas till plåt, band och mycket tunn folie. En valsningsprocess ändrar egenskaperna hos metallen, den blir både segare och starkare.

 

Aluminium kan gjutas till olika former och storlekar.

 

Aluminium strängpressas vid en temperatur på 500 gr C under högt tryck genom ett verktyg för att få fram önskad aluminiumprofil.

 

Aluminium varmpressas för att skapa material som tål hög belastning.

 

Aluminium fogas samman genom svetsning, limning och skruvning m.m.

 

Aluminium är den absolut vanligast förekommande metallen i jordskorpan och vårt tredje vanligaste grundämne näst efter syre och kisel. Aluminium utgör 8% av jordskorpans vikt.

 

Aluminium finns som primäraluminum och sekundäraluminium. Primäraluminium framställs av bauxit som är en mycket vanlig jordart som vi har närmast oändliga mängder av. Sekundäraluminium framställ av återvunnet aluminiumskrot.

 

Aluminium som tillverkas genom återvinning kräver mindre energi, 5% av den energi som används för att framställa aluminium ur bauxit. Aluminium kan återvinnas till 100% utan att metallen förlorar någon av sina naturliga egenskaper och kan återvinnas ett oändligt antal gånger.

Aluminium har en kort historia jämfört med flera andra metaller.

 

Humphrey Davy var en engelsman som levde mellan 1778-1829. Han utvann kalium och natrium på elektrolytisk väg och namngav det element han sökte i lerjord till aluminum redan innan han lyckades framställa det. Aluminum ändrades lite senare i likhet med andra grundämnen till aluminium.

 

Christan Ørsted, en dansk fysiker, var banbrytaren som lyckades finna en direkt väg från aluminiumoxid till metallisk aluminium.

 

Fredrich Wöhler var tysk kemist och gjorde anspråk på att han var den förste att framställa metallisk aluminium.  År 1827 redogjorde han för metallens egenskaper och år 1845 redovisade han förbättringar i sin framställningsmetod.

 

H Sinte-Caire Deville var fransmannen som 1854 lyckades med en teknisk användbar metod för framställning av den nya metallen aluminium. År 1855 förevisades det nya sättet att utvinna aluminimstycket på världsutställningen i Paris. Den franske kjesaren Napolion III uppmanade vidare utvecklingsarbete p.g.a. att han var intresserad av metallen för armébruk.

 

År 1886 är är det år som räknas som födelseår för den moderna aluminiumindustrin.