om aluminium

• låg vikt
• hög styrka
• smältpunkt på 660 gr C
• mycket god elektrisk ledningsförmåga
• lätt att forma
• lätt att sammanfoga
• icke-magnetiskt
• korrosionsbeständigt
• värmeledande
• ogiftigt
• lätt att återvinna
• m.m.

Användningsområderna är många och här är några exempel:

• Byggnadsstukturer, fasader, tak, fönster och dörrar tack vare sin styrka låga vikt och korrosionsbeständighet
• På grund av sin låga vikt används det i flygplan, bilar, lastbilar och fartyg för att minska vikten och därmed lägre  bränsleförbrukningen.
• Burkar, folie och behållare eftersom det är ogenomträngligt för ljus och syre, vilket skyddar mat och dryck.
• Kylflänsar, kondensatorer och ledningar inom elektronik på grund av sin goda värme- och elektriska ledningsförmåga.
• Köksredskap som kastruller, stekpannor och folier tack vare dess lätta vikt och goda värmeledningsförmåga.
• Aluminium är en mångsidig och viktig metall i dagens industri och samhälle, med tillämpningar som sträcker sig över många sektorer på grund av dess unika kombination av egenskaper.

Metallen aluminium har egenskaper som gör den till ett spännande och ett mångfasetterat konstruktionsmaterial inom många områden.

 

Den är lätt att bearbeta med de flesta bearbetningsmetoder som fräsning, borrning, kapning, stansning, bockning, vattenskärning, laserskärning, svarvning, trumling, klippning, svetsning, lackering, anodisering och screentryckning.

Med sin lätta vikt och sina extrema hållfasthetsegenskaper är metallen det optimala materialet inom ett flertal användningsområden så som flygkonstruktion, bilindustrin, byggbranschen, möbelbranschen, förpackningsindustrin et cetera.

• legeras med andra grundämnen och man får då fram ett stort utbud av olika legeringar som har olika egenskaper. Legeringsämnen som är vanliga är järn, kisel, zink, koppar, mangan, magnesium et cetera.
• valsas till plåt, band och mycket tunn folie. En valsningsprocess ändrar egenskaperna hos metallen, den blir både egare och starkare
• gjutas till olika former och storlekar.
• strängpressas genom ett verktyg för att få fram önskad aluminiumprofil.
• varmpressas för att skapa material som tål hög belastning.
• fogas samman genom svetsning, limning och skruvning m.m.

Aluminium är den absolut vanligast förekommande metallen i jordskorpan och vårt tredje vanligaste grundämne näst efter syre och kisel. Den utgör 8% av jordskorpans vikt.

Det finns primäraluminum och sekundäraluminium.

 

Primäraluminium framställs av bauxit som är en mycket vanlig jordart som vi har närmast oändliga mängder av.

 

Sekundäraluminium framställ av återvunnet aluminiumskrot.

Tillverkning genom återvinning kräver mindre energi, 5% av den energi som används för att framställa ur bauxit.

 

Metallen kan återvinnas till 100% utan att den förlorar någon av sina naturliga egenskaper och den kan återvinnas ett oändligt antal gånger.

Legering, tillstånd & tolerans är viktiga aspekter när det gäller användning och bearbetning av aluminium i industriella och tekniska sammanhang. Nedan kan du läsa mer om detta.

Legering är en blandning av en basmetall (i detta fall aluminium) och andra element (som koppar, magnesium, mangan, kisel, zink, etc.).

Syftet med att skapa legeringar är att förbättra vissa egenskaper hos basmetallen, såsom styrka, korrosionsbeständighet, formbarhet eller värmeledningsförmåga.

serie 1xxx

Ren aluminium, ≥99% Al används när hög korrosionsbeständighet och god ledningsförmåga behövs, ex. 1100 används ofta i elektriska applikationer och i kemisk utrustning.

 

serie 2xxx

Al-Cu legeringar har hög styrka men lägre korrosionsbeständighet, ex. 2024 används i flygindustrin på grund av dess höga styrka och låg vikt.

 

serie 3xxx

Al-Mn legeringar har god formbarhet och korrosionsbeständighet, ex. 3003 används i byggnadsplåtar och dryckesburkar.

 

serie 5xxx

Al-Mg legeringar har mycket bra korrosionsbeständighet och god svetsbarhet, ex. 5754 och 5083 används i marina miljöer, såsom båtskrov och tankar.

 

serie 6xxx

Al-Mg-Si legeringar har bra styrka, god korrosionsbeständighet, god formbarhet och lätt att bearbeta, ex. 6082 och 6063  används i byggnadsprofiler, möbler och fordon.

 

serie 7xxx

Al-Zn legeringar har  mycket hög styrka och används ofta i högpresterande applikationer, ex. 7075 används i flygplansdelar och högbelastade konstruktioner.

Vissa aluminiumlegeringar kan härdas genom värmebehandling , vilket ökar deras styrka genom att skapa en fin fördelning av sekundärfaser inom materialet.

Tillstånd betyder vilket behandligsläge en aluminiumlegering befinner sig i efter tillverkning och beskriver hur aluminium har bearbetats mekaniskt och/eller värmebehandlats.

 

Tillståndet avgör hur materialet beter sig i praktiken.
Man kan tänka så här:
Legering = receptet
Tillstånd = hur materialet tillagats.
Samma aluminium kan alltså bli mjukt, hårt, sprött eller böjbart beroende på tillstånd.

 

Samma legering kan ha helt olika egenskaper beroende på tillstånd. Det är alltså inte bara legeringen som är viktig, utan också tillståndet.

Exempel: 

• 6061-O = mjukt
• 6061-T6 hårt och starkt

hur skrivs tillstånd?

Tillstånd skrivs efter leveringsnumret med ett bindestreck.

Exempel:

6082-T6

5754-H22

1050-O

 

vanliga tillståndsbeteckningar

• O = glödgat -> mjulk & lätt att forma.
• H = kallbearbetat  -> hårdare.
• T = värmebehandlat  -> starkt.
• F = obehandlat -> som tillverkat
• W = tillfälligt efter värmebehandling.

Tolerans är den tillåtna avvikelsen från en specifik dimension eller form vid tillverkning av aluminiumprodukter. Toleranser är viktiga för att säkerställa att delar passar ihop och fungerar korrekt i sina slutliga applikationer.

Allmänna toleranser används för massproducerade delar och är vanligtvis standardiserade. De anger hur mycket dimensionerna på en del kan variera utan att påverka funktionen.

 

Precisionstoleranser används där hög noggrannhet krävs, t.ex. i flygindustrin eller medicintekniska applikationer. De kräver ofta avancerade bearbetningstekniker för att uppnås.

Vid tillverkning av aluminiumprofiler genom extrudering påverkas toleranser av faktorer som matrismönster, kylning och sträckning. Extruderade profiler har specifika toleranser för tvärsnitt, rakhet, vridning och längd.

 

EN 755-9 och ASTM B221 är exempel på standarder som anger toleranser för extruderade aluminiumprofiler.

För plåt och folier är tjocklekstoleransen avgörande. Tjockleken måste vara enhetlig över hela plattan eller rullen för att säkerställa jämn prestanda i applikationen.

EN 485 och ASTM B209 är standarder som anger toleranser för valsade aluminiumprodukter.

Vid CNC-bearbetning eller annan maskinell bearbetning av aluminiumlegeringar ställs specifika toleranskrav för dimensioner som håldiameter, planhet, parallellitet, och ytjämnhet.

LEGERING & TOLERANS >

Aluminium har en kort historia jämfört med flera andra metaller.

humphrey davy

Humphrey Davy var en engelsman som levde mellan 1778-1829. Han utvann kalium och natrium på elektrolytisk väg och namngav det element han sökte i lerjord till aluminum redan innan han lyckades framställa det. Aluminum ändrades lite senare i likhet med andra grundämnen till aluminium.

 

christan Ørsted

Christan Ørsted, en dansk fysiker, var banbrytaren som lyckades finna en direkt väg från aluminiumoxid till metallisk aluminium.

 

fredrich wöhler

Fredrich Wöhler var tysk kemist och gjorde anspråk på att han var den förste att framställa metallisk aluminium.  År 1827 redogjorde han för metallens egenskaper och år 1845 redovisade han förbättringar i sin framställningsmetod.

 

h sinte-caire deville

H Sinte-Caire Deville var fransmannen som 1854 lyckades med en teknisk användbar metod för framställning av den nya metallen. År 1855 förevisades det nya sättet att utvinna aluminimstycket på världsutställningen i Paris. Den franske kjesaren Napolion III uppmanade vidare utvecklingsarbete p.g.a. att han var intresserad av metallen för armébruk.

 

födelseår

År 1886 är är det år som räknas som födelseår för den moderna aluminiumindustrin.