om aluminium

Aluminium är ett fantastiskt material med många fina egenskaper och anvädningsområderna är väldigt många. Det är ett av de mest använda metallerna i världen, känt för sina unika och fina egenskaper.

egenskaper

√ låg vikt
√ hög styrka
√ smältpunkt på 660 gr C
√ mycket god elektrisk ledningsförmåga

√ lätt att forma
√ lätt att sammanfoga
√ icke-magnetiskt
√ korrosionsbeständigt
√ värmeledande
√ ogiftigt
√ lätt att återvinna
√ m.m.

användningsområden

Användningsområderna är många och här är några exempel:

Som byggnadsstukturer, fasader, tak, fönster och dörrar tack vare sin styrka, låga vikt och korrosionsbeständighet.

På grund av sin låga vikt används det i flygplan, bilar, lastbilar och fartyg för att minska vikten och därmed lägre  bränsleförbrukningen.

Som burkar, folie och behållare eftersom det är ogenomträngligt för ljus och syre, vilket skyddar mat och dryck.

I kylflänsar, kondensatorer och ledningar inom elektronik på grund av sin goda värme- och elektriska ledningsförmåga.

I köksredskap som kastruller, stekpannor och folier tack vare dess lätta vikt och goda värmeledningsförmåga.

Aluminium är en mångsidig och viktig metall i dagens industri och samhälle, med tillämpningar som sträcker sig över många sektorer på grund av dess unika kombination av egenskaper.

fakta

Denna metall har egenskaper som gör den till ett spännande och ett mångfasetterat konstruktionsmaterial inom många områden. Den är lätt att bearbeta med de flesta bearbetningsmetoder som fräsning, borrning, kapning, stansning, bockning, vattenskärning, laserskärning, svarvning, trumling, klippning, svetsning, lackering, anodisering och screentryckning.

 

Med sin lätta vikt och sina extrema hållfasthetsegenskaper är metallen det optimala materialet inom ett flertal användningsområden så som flygkonstruktion, bilindustrin, byggbranschen, möbelbranschen, förpackningsindustrin et cetera.

 

Denna metall kan legeras med andra grundämnen och man får då fram ett stort utbud av olika legeringar som har olika egenskaper. Legeringsämnen som är vanliga är järn, kisel, zink, koppar, mangan, magnesium et cetera.

 

Den kan valsas till plåt, band och mycket tunn folie. En valsningsprocess ändrar egenskaperna hos metallen, den blir både segare och starkare.

 

Den kan gjutas till olika former och storlekar.

 

Den kan strängpressas vid en temperatur på 500 gr C under högt tryck genom ett verktyg för att få fram önskad aluminiumprofil.

 

Den kan varmpressas för att skapa material som tål hög belastning.

 

Den kan fogas samman genom svetsning, limning och skruvning m.m.

 

Denna fanstastiska metall är den absolut vanligast förekommande metallen i jordskorpan och vårt tredje vanligaste grundämne näst efter syre och kisel. Den utgör 8% av jordskorpans vikt.

 

Det finns primäraluminum och sekundäraluminium. Primäraluminium framställs av bauxit som är en mycket vanlig jordart som vi har närmast oändliga mängder av. Sekundäraluminium framställ av återvunnet aluminiumskrot.

 

Tillverkning genom återvinning kräver mindre energi, 5% av den energi som används för att framställa ur bauxit. Metallen kan återvinnas till 100% utan att den förlorar någon av sina naturliga egenskaper och den kan återvinnas ett oändligt antal gånger.

historia

Aluminium har en kort historia jämfört med flera andra metaller.

 

humphrey davy

Humphrey Davy var en engelsman som levde mellan 1778-1829. Han utvann kalium och natrium på elektrolytisk väg och namngav det element han sökte i lerjord till aluminum redan innan han lyckades framställa det. Aluminum ändrades lite senare i likhet med andra grundämnen till aluminium.

 

christan Ørsted

Christan Ørsted, en dansk fysiker, var banbrytaren som lyckades finna en direkt väg från aluminiumoxid till metallisk aluminium.

 

fredrich wöhler

Fredrich Wöhler var tysk kemist och gjorde anspråk på att han var den förste att framställa metallisk aluminium.  År 1827 redogjorde han för metallens egenskaper och år 1845 redovisade han förbättringar i sin framställningsmetod.

 

h sinte-caire deville

H Sinte-Caire Deville var fransmannen som 1854 lyckades med en teknisk användbar metod för framställning av den nya metallen. År 1855 förevisades det nya sättet att utvinna aluminimstycket på världsutställningen i Paris. Den franske kjesaren Napolion III uppmanade vidare utvecklingsarbete p.g.a. att han var intresserad av metallen för armébruk.

 

födelseår

År 1886 är är det år som räknas som födelseår för den moderna aluminiumindustrin.